Ytterligare blogg

Skaffade ett konto på Twitter under samma nick. Kommer dock skriva på engelska även om jag är usel på det. Det är mera distanserat.

Jag har fått tillbaka min förmåga att intellektualisera känslor igen. Herregud vad jag saknat den. Den försvann när jag gick i första terapin för 10 år sedan och efter det har jag mest varit öppen sårbarhet. Jag har varit lite bitter på att den aldrig kom tillbaka, men nu äntligen i helgen har den funnits där med full kraft. Försvarsmekanismer är sannerligen inte alltid av ondo.

Visst är det bra att hitta sin sårbarhet men att gå runt med sårbarhet ständigt gör en mest till ett mentalt villebråd. Jag har länge känt att det är för öppet rakt in, att jag lämnar ut mig lite för mycket till lite för många. Helt i onödan ganska ofta. Och i stället för att sätta mina egna ord på saker har jag ofta blint litat på andras förklaringar av verkligheten. Som om inte min egen skulle vara viktigare för mig.

Jag är ju inte så där svag som jag kan verka när mina mekanismer inte fungerar. Inte så osjälvständig, inte så ynklig. Jag må vara försiktig och konflikträdd, men förväxla inte det med att jag mår dåligt!

Jag är så mycket starkare än man tror. Jag har överkommit flera depressioner och tagit mig ur en rad svårigheter de sista tio åren. Det är rätt segt virke i aspungen minsann. Och när min förmåga till vettig intellektualisering i helgen återvände kände jag mig otroligt glad och lättad. Att jag dessutom har tio år mer på nacken gör att förmågan dessutom förhoppningsvis kommer vara ännu mera korrekt än förut.

Jag står inför en förändring i livet som jag trodde skulle vara döden. Just nu känns det mest spännande. Allting kommer bli vad jag gör av det och jag har ingen att skylla på. Det ska bli riktigt spännande att ta lite mera mentalt ansvar.