Att sätta ord på sina behov

Jag har inte förut vågat sätta ord på mina behov, för det jag skulle vilja ha låter så illa. Det låter som om jag skulle vara en bortskämd skitstövel. Så jag har förut inte ens vågat tänka dem högt för mig själv.

Det är läskigt. Det är läskigt att jag ser på mig själv med neurotypiska ögon, att jag dömer mig själv utifrån en neurotypisk mall, som jag vet inte stämmer.

Jag är trött på att be om ursäkt för de mest basala behoven.