Hur jag blev planeringsfreak - Vad är egentligen funktionshinder och vad är miljö?

Mitt enorma behov av att planera de sista åren har jag tolkat som om de är en del av min personlighet. Som något som är en del av att jag är autistisk. Men är det verkligen så?

När jag var yngre ville jag sällan bestämma vad jag skulle göra i förväg, annat än de riktigt roliga sakerna, de som jag absolut inte ville vara utan. Min kosa styrdes alltid till stället då killen jag just då var besatt av skulle befinna sig. Det spelar ingen roll om jag var 15 eller 25, jag betedde mig likadant.

Om någon skulle hitta på nåt ville jag sällan boka upp mig för tänk om något roligare skulle komma förbi som man riskerade att missa!

På den tiden var utbudet av aktiviteter alltid stort. I synnerhet då jag bodde i Uppsala. Det fanns hela tiden saker att göra och fester att gå på. Ensam var man stort när aldrig. I stället tackade man ofta nej till de som var en närmast i jakt på det där spännande, där han med stort H skulle vara, eller där de coolaste människorna med högst status fanns. För ens bästa vänner fanns ju hela tiden där, man behövde inte ta hänsyn till dem. Så här gjorde vi alla mot varandra. Det var inget konstigt utan snarare självklart.

Men från att aldrig planera annat än det verkligt roliga och spännande är jag idag förvandlad till ett planeringsfreak. Någon som vill planera precis allt i förväg. Fast egentligen är jag fortfarande likadan. För inget roligt händer längre spontant...

Folk blir äldre och har familjer. Och de bor på andra ställen. Förhållande måste ha första tjing på helgerna då det oftast är enda tiden man kan träffas och katterna kan man inte bara åka ifrån utan att ha kattvakt. Och eftersom man har lite pengar måste man också köpa biljetter i förväg. Ingenting kan någonsin bli spontant. Inte ens en fika på stan kan ske utan planering då den kanske inte får plats i budgeten annars.

Det handlar inte om ett behov av att alltid veta vad som ska hända. Det handlar om en rent materiell situation. Om vänner som flyttat och om pengar som inte finns.