Jag gör det! Jag gör det verkligen!

För snart tre veckor sedan skrev jag ett inlägg om att hantera ovisshet.

I detta står att:

Och kanske är det så enkelt att det enda man kan göra i en sådan situation är att kontrollera sina handlingar. Känslorna måste man lära sig att uthärda. Så det man ska fokusera på är att kontrollera sig själv och sina handlingar, samtidigt som man försöker hitta sätt att stå ut med känslostormarna inuti. Redan där har jag ett perspektiv och ett sätt att tänka som jag faktiskt inte tidigare haft i livet. Kanske kan det vara till hjälp. Jag hoppas i alla fall det.

Och det slog mig idag att jag faktiskt beter mig precis så här. Jag kontrollerar inte mina känslor - de löper hur som helst - men jag kontrollerar mina handlingar.

Jag kan tänka, drömma, prata om och känna hur mycket som helst, men jag förlorar inte kontrollen över mina handlingar. Och jag har inte ens psykolog till hjälp för det.

Jag gör inget vansinnigt, jag är inte destruktiv och inte deprimerad. Jag lider alla helvetes kval då och då men större delen av tiden är det som sagt ganska okej.