Why would I care?

Det här är en tänkahögtpost. Jag funderar över ett fenomen som jag inte riktigt kan komma över. Det är "jag vill inte betala för dem - argumentet". Det används i alla möjliga debatter, från fetmadebatter, till drogdebatter, till folk som är sjuka osv osv osv.

Varje gång jag läser nåt sånt blir jag så förlamad att jag inte kan tänka klart. För jag förstår liksom inte hur man kan vara så egoistisk.

Men kanske är det nåt annat i det där som jag mår dåligt av än det rent idealistiska. Kanske blir jag rent personligt ledsen över att befinnas ovärdig av en eller annan orsak. För hur det än är så lyckas alltid såna argument slå mig med häpnad.

På sikt kan förstås argument som de där göra att jag skulle kunna råka illa ut. Men i min nuvarande situation så vinner jag ju zero på att bli förlamad av sådana åsikter. Visst har min mjuka hjärna svårt att förstå att det finns människor som tänker på sådana sätt men samtidigt är det kanske dags att acceptera att det finns sådana. I stället för att sky det argumentet som Det Värsta Av Alla, så kanske det är bättre att bara förvänta sig sådana argument.

Människor som tänker på det där viset kommer alltid att finnas. Kanske helt enkelt dags att göra en /ignore på dem?

Väldigt mycket av saker jag tog illa upp för bara några månader sedan kan knappt nå mig längre. Jag rycker på axlarna å går vidare. Undra om det är ett ytterligare exempel på att jag blivit vuxen?