Ni som läst på min andra
blogg under min resa vet att jag pajade mitt knä. Jag har nu tagit reda på vad det är som hänt och vad jag kan göra åt det. I brist på sjukgymnast då min nu har semester.
För det första finns ingen vettig information på svenska alls. Det enda jag fick lära mig var att jag lider av nån åkomma som oftast drabbar växande barn och som inte går något att göra åt. Verkligt upplyftande måste jag säga.
Tur att jag bytte språk och började googla på engelska för
det första jag hittade gav mig nästan all information jag behövde.
Och som vanligt hör allting ihop, så när jag googlat lite mera hittade jag
den här sidan som sade mig ytterligare en hel del om saken. Fast jag måste erkänna att jag föredrar att läsa så lite som möjligt om den andra sjukdomen i sig. Målet för mig är inte att skaffa mig ett nytt specialintresse, utan att må bra.
Hur som haver: ironiskt nog har jag under det senaste året varit väldigt fascinerad över hur jag pronerar med foten. Jag pronerar nämligen utåt, något som de flesta kvinnor inte gör och sen har dessutom vi som pronerar utåt svårare att hitta rätt skor. Så fel kön och sen dessutom färre skor är ingen bra idé.
Sen har vi det här med övervikt. De sista åren när jag haft mest besvär har det berott på övervikt. Och även om jag nu bara är överviktig och inte hälsovådligt överviktig så nog påfrestar det knät en hel del. Lägger man ovanpå den övervikten en ryggsäck på ungefär 10 kilo så säger det sig självt att det lätt brister.
Så mitt knä har helt enkelt fått en overload. Dels har det fått 10 extra kilo på sig och utöver det har det fått gå på stenbelagda leder med fastlåsta fötter. Då räcker inte 2 månaders styrketräning, det krävs mera.
Det primära är först att
vila (dvs inte ge mig ut å vandra eller springa i tärräng på ett tag och att inte sätta på mig en haglöfs 55q med full packning. Simma och styrketräna behöver jag verkligen inte vila från och tänker inte heller göra.)
Sen har vi det här med
vikten: Den totala vikten med ryggsäck får inte vara mera än mina knän klarar av. Det innebär både lättare ryggsäck och viktminskning av mig personligen.
När man ska ut och vandra med ryggsäck måste man dessutom stegvis vänja knäna vid den högre tyngden så de inte får en chock. Alltså ut och gå med ryggsäck innan man åker iväg! Börja med lite packning och öka successivt.
Sen har vi det här med träning. Jag behöver alltså träna flera muskelgrupper än jag tänkt från början, bland annat höften. Höft och lår behöver alltså styrkas. Sjukgymnast får lägga upp programmet med det här.
Knäskydd: även här får sjukgymnast hjälpa mig.
Hitta vettiga skor som inte sliter på knät.
Här står en faslig massa
övningar man kan göra som jag inte på något vis lyckas visualisera och förstå mig på. Så den som begriper vad som menas kan ju komma hit och visa mig *asg*. Jag får väl be någon vettig person med hjälp med det här helt enkelt.
Sen har vi en komponent till som är väldigt intressant: Främre knäsmärta kan även uppstå vid mycket stillasittande. Stillasittande avhjälper jag med träning.
Så plan nummer 1 är helt enkelt att börja simma flera gånger i veckan. För om jag simmar så går jag ner i vikt och sitter inte heller alltid still.
Plan 2 är väntan på att sjukgymnast ska komma tillbaka för hösten.
Plan 3 är att lära mig stretcha än bättre än jag redan gör.
Jag tänker inte låta en trasig kroppsdel förhindra mig att göra de två saker jag förknippar med extrem frihetskänsla: Slalom och hiking.
